Jag kan inte för mitt liv förstå att jag är så förb.... dum.

Rökfri  nästintill en månad och så faller man dit igen

Helv....

Förb....

Ski....

Nu sitter jag här med ont i benen, orolig för allt och missnöjd med mig själv.

Börja om från början.............. 

Jag har rökt rätt länge lite då och då varannan dag och ibland varje dag. Igår rökte jag.

Mina dåliga ursäkter:

Jag tyckte att det var för varmt

Min man har för många barn

Jag tvingade in lite grinhumör, jag var med andra ord tjurig

Jag kunde inte fokusera, jag ville inte fokusera

Jag hade ingen lust att vara rökfri

Idag har jag slängt mina cigg, satt på mig ett plåster börjat dricka vatten

Jag är helt enkelt hopplös! 

Jag tänker rakt, bara rakt fram. K sa idag till mig - Du tänker rakt, sen när jag lyssnade på hennes analys så tänkte jag

Det är precis på det viset och det är det som gör att saker blir lite tokigt ibland.

Jag parerar inte för att det skall bli enkelt och konfliktfritt utan jag tänker rakt och ärligt.

Jag är skitjobbig alla som tycker att jag är skitjobbig borde tänka - Ja hon är skitjobbig, men det måste vara lite värre för henne, hon är i sig själv och kan inte gå ifrån sig själv när hon är skitjobbig, men jag kan gå min väg jag behöver inte ens lyssna.

Tyvärr är det nog så att jag kommer alltid att tänka RAKT eftersom jag inte vet hur man tänker på något annat vis.

Ärligt talat så är det nog så jag vill vara också, även om det är skitjobbigt! 

Ibland så händer det att man sitter och pratar med någon, sen kommer en tredje person in i rummet.

Då finns man inte längre, man varken syns eller hörs. 

Vad hände? 

Jaha, då var man rökare igen.

Vad i h...vete håller jag på med?

Nu har A och jag börjat med våra hemliga möten igen i hemliga gången.

Där står vi som två fån och bara njuter av våra cigg.

Det är väl själva fa.... att vi inte klarar av detta. När jag nästintill har varit rökfri en månad så bestämmer jag mig för att ha en rökdag som sen blir till två och sen till tre.

Inte nog med det, A har varit rökfri i fyra dagar, så får hon veta att jag har en rökdag och då vill hon leka lite med mig så vi tar en rökdag tillsammans.

Så man kan faktiskt säga att jag lurade in henne i träsket, för det är där vi är nu.

Givetvis hann S med att komma förbi och njuta av att vi var rökare igen!

Ryktet sprids fort!

Nu är en ny dag och jag skall verkligen inte röka idag. Idag ska jag bestämma över mig, inte ciggen. 

Om man är 42 år och vänder på det kan man säga att man är 24 år. När jag fyllde 28 år då sa min femåriga dotter till personalen på dagis - Idag fyller min mamma 82 år.

Jo jag tackar, men om jag skulle vända på mina 48 år skulle det bli 84 år.

Med andra ord kan man säga att jag bara är barnet för jag är bara 48 år.

Jag har varit och färgat håret (färgat bort det gråa i mitt liv), då föreslog min frisör att jag även skulle färga ögonfransar och ögonbryn, visst jag slår till var mitt svar.

Sen kom tankarna - Här har jag i mitt halva liv sett mig i spegeln med blonda ögonbryn och ögonfransar, nästintill obefintliga.

Om jag vaknar upp i morgon och får se mig själv i spegeln med svarta (mörka) ögonbryn kommer jag säkert skricka - hjälp en inbrottstjuv eller nåt. Ögonfransarna brukar jag måla själv, så det känns inte konstigt med lite färg på dem.

Hur som helst så pratar jag med frisören och säger - Jag är lite osäker på om jag vill färga ögonbrynen. Hon tittar på mig och kommer oerhört nära mitt ansikte och säger - Men du, det är ingen ide att vi färgar dem, de finns ju inte, du har små hårtussar lite ojämnt fördelat i en smal sträng det kommer se jätte konstigt ut om vi färgar det där.

Sagt och gjort vi hoppade att färga ögonbrynen som inte fanns.

Jag är nog närmare 84, (men inte gråhårig).

Jag måste ringa maffia COMHEM idag........

Nu är man början till gammal, drog precis ut ett svart hårstrå ur näsan med pincett!

Det var bara det som fattades idag!

Mitt liv är komplett yippiiiiiiiii